Trots att jag tappat fotfästet i min egen verklighet ångrar jag ingenting

Dagligen kontaktades jag av journalister som ville ha intervjuer. Till en början var jag smickrad över skriverierna. Det var skönt att se sej själv i tidningen. Tänk min bild framför ögonen på miljoner svenskar? Bo Högberg ”the golden boy”.
Snart upptänkte jag att det fanns pengar att hämta I massmedian. Jag började ta betalt för intervjuer och reportage. Till en början i blygsam skala, det räckte att tidningen bjöd på en middag. Efter hand ökade kraven. Under åren har jag utnyttjat kvällstidningars och veckopressens snaskiga sensationshunger, och hjälpt till att sälja lösnummer, i stor skala. Jag har ställt upp för att dom skulle få något säljande att trycka, men jag har också tagit betalt. Sammanlagt har jag fått den svenska sensationspressen att punga ut med närmare en halv miljon kronor. Skattefria stålar utan kvitto. Jag har hjälpt pressen att skapa bilden av Bo Högberg. Kom inte och snacka med mej om pressen som en förmedlare av sanningar och verkligheter. Du som lärt känna mig genom massmedia känner mig inte.
Själv upplever jag dagligen att den skapade myten om skitstöveln Högberg fodrar att jag lever upp till den.
Omvärlden vill se mig som den bild tidningarna skapat. Många nätter har jag vridit mig i svetta lakan och grävt i ordbråden efter mitt jag. Min identitet är suddig även för mig själv, den finns någonstans under miljontals ord. Det är priset jag har fått betala för att jag låtit pressen skriva vad fan som helst. Ju större lögn ju mer har dom fått betala.
Trots att jag tappat fotfästet i min egen verklighet ångrar jag ingenting. Det har varit nödvändigt för att nå det mål jag satt. Jag har kämpat för en plats bland de oberoende. Att ha tillräckligt med pengar för att slippa leva i samma skit som mina kamrater på Blåsutgatan. Slippa stiga upp varje morgon på bestämda tider och gå till ett jobb och gå där hela dagarna och ta emot skit utan att våga öppna käften. Slippa slicka förtryckare i röven för att få behålla jobbet. Slippa krypa hem till familjen skitfull efter en veckas monotont helvete.
Det handlar om pengar. Bara om pengar. Det går att köpa allt, t.o.m. rättvisa inför lagen. Vägen till pengar för mig och alla andra arbetargrabbar är mer kuperad än för dom som seglar fram genom livet på en oxfilé. Jag var fast besluten att ta chanser och bli miljonär före trettiofem års ålder.
Bosse Högberg 1979