Jag mönstrade på en smutsig dansk sockerpråm. Den gick till Boston och Baltimore och sedan Kuba.
I Havanna pös Högberg sin vana trogan i land. Det var oro i luften, man skrev år 1957. Det var bara två år innan Baptista skulle kastas ut och Fidel Castro ta över. Men fortfarande var Havanna det gamla Havanna med svarta nätter, kastanjetter och eldiga senoritor som älskade blond svensk gosse. Jag levde livet som det heter trots att jag inte ägde ett öre.
När jag varit på Kuba en månad började man kolla upp alla utlänningar. Castro hade ju hejdukar i land och det sköts då och då på nätterna. Kusliga ting sades hända uppe i bergen. Hur som helst – alla utlänningar som inte ägde minst 300 dollar betraktades som samhällsfarliga och utvisades bums ur landet.
Jag sattes på en färja och skeppades över till New Orleans. Där strövade jag omkring i tre veckor. Sedan liftade jag till New York.
Till sist tog jag på en båt och arbetade mig hem på den. Min reselyssnad var stillad för den här gången. Nu var jag pigg på att boxas igen. Men nu skulle jag lära mig jobbet från grunden och verkligen bli något.
Bosse Högber 1968
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar